Brandtätning grunden i ett säkert och hållbart brandskydd

En välplanerad brandtätning är en av de viktigaste, men ofta mest förbisedda, delarna i en byggnads brandskydd. När en brand uppstår är målet att förhindra spridning av eld och rök så länge som möjligt, så att människor kan utrymma och räddningstjänsten hinner agera. Brandtätningar ser till att väggar, bjälklag och schakt behåller sin brandklass, även där installationer och genomföringar bryter igenom konstruktionen. Utan rätt lösningar kan en enda otät kabelgenomföring bli den svaga länken som gör att branden sprider sig mellan brandceller på bara några minuter.

En genomtänkt strategi för passivt brandskydd sparar både liv, egendom och pengar. När brandtätningar utförs fackmässigt, dokumenteras korrekt och följer gällande regelverk, blir brandskyddet inte bara säkrare utan också lättare att kontrollera och förvalta över tid. För fastighetsägare, byggherrar och förvaltare är kunskap om brandtätning en nyckel för att fatta rätt beslut tidigt i projektet.

Vad brandtätning är och varför den är avgörande

Brandtätning handlar om att täta hål, fogar och genomföringar i brandklassade konstruktioner så att väggar och bjälklag fortsätter att stå emot brand under den tid som krävs enligt klassningen. I praktiken innebär det att alla öppningar där exempelvis rör, kablar, ventilationskanaler och kabelstegar passerar genom en brandcell ska tätas med godkända material och metoder.

Syftet är tydligt: förhindra spridning av brand och rökgaser mellan brandceller, brandsektioner och byggnader. En brandcell kan vara en lägenhet, ett trapphus, ett kontorsplan eller ett teknikrum. Om genomföringar inte är korrekt brandtätade kan rök och heta gaser snabbt ta sig igenom små springor och hål, ofta långt innan själva elden sprider sig. Det är just röken som i många fall är mest akut farlig för människor som försöker utrymma.

I moderna byggnader är antalet installationer stort. El, data, sprinkler, vatten, avlopp, ventilation och styrsystem tränger ofta igenom samma väggar och bjälklag. Varje sådan genomföring är en potentiell svag punkt. Därför krävs systematik, planering och tydlig dokumentation för att säkerställa att varje öppning får rätt brandteknisk lösning.

Det passiva brandskyddet, där brandtätning ingår, skiljer sig från aktiva system som sprinkler och brandlarm. Aktiva system ska upptäcka och bekämpa branden, medan passivt brandskydd begränsar spridningen och upprätthåller byggnadens bärförmåga och utrymningsvägar. Båda delarna behövs, men när det passiva brandskyddet brister kan inte ens ett väl fungerande sprinklersystem kompensera fullt ut.

Regelverk, materialval och vanliga misstag

Brandtätningar i Sverige styrs av bland annat Boverkets byggregler, BBR. Där framgår vilka brandklasser som gäller för olika byggnadsdelar och hur lång tid de ska stå emot brand. Brandtätningar måste utföras med produkter och system som är testade och godkända för den aktuella brandklassen. Det räcker alltså inte att bara täppa igen ett hål med valfritt material.

Vanliga material i brandtätningar är till exempel:

– brandakryl i kombination med branddrev eller brandskivor för mindre rör och kablar
– expanderande grafitprodukter som rörmanschetter och rörstrypare för plaströr
– servicetransiter som möjliggör framtida kabeldragning utan att brandklassningen försvagas
– brandskyddsmassor och gjutlösningar i valv och väggar där bärighet och brandmotstånd behöver säkras samtidigt

Ett genomgående krav är att material och system ska vara typgodkända och ha tydlig dokumentation. I många projekt spelar miljöaspekten också stor roll. Allt fler efterfrågar lösningar som fungerar i miljöcertifieringssystem som Svanen eller Byggvarubedömningen, utan att kompromissa med säkerheten. Professionella aktörer inom brandtätning väljer därför produkter som både är brandtekniskt testade och miljöbedömda.

Trots tydliga regler förekommer återkommande misstag:

– genomföringar placeras utan hänsyn till brandcellsgränser
– brandtekniska lösningar ändras under byggtiden utan uppdaterad dokumentation
– egen hemmatätning med skum eller fog som saknar brandklass
– bristande märkning, vilket gör framtida kontroll och underhåll svårare

En grundläggande förutsättning för korrekt brandtätning är att brandskyddsbeskrivning, ritningar och brandcellsindelning är uppdaterade och tillgängliga innan arbetet startar. När entreprenörer ser exakt vilka väggar och bjälklag som är brandklassade går det att välja rätt lösning från början, istället för att behöva rädda situationen i efterhand.

Planering, kostnader och vikten av dokumentation

Kostnaden för en genomarbetad brandtätning påverkas i hög grad av hur tidigt i projektet frågorna tas upp. När genomföringar planeras i samråd med brandkonsult och brandtätningsexpert går det att:

– placera rör och kablar så att antalet genomföringar minskar
– undvika onödigt stora håltagningar
– förbereda gjutna eller prefabricerade lösningar i valv och väggar
– välja system som underlättar framtida omdragningar av kablar och rör

På det sättet kan man uppnå både billigare och mer robusta brandtätningar. Att försöka spara pengar genom enklare, icke godkända material är däremot en falsk ekonomi. Kostnaden för kompletteringar i efterhand, extra besiktningar, störningar i verksamheten och i värsta fall sanktioner från myndigheter blir snabbt betydligt högre än en korrekt lösning från start.

En annan central del är dokumentationen. När ett projekt avslutas behöver fastighetsägaren kunna visa vad som är gjort, var brandtätningarna sitter och vilka produkter som har använts. En bra dokumentation innehåller ofta:

– egenkontroller för varje brandtätning
– ritningsunderlag där brandtätningar är markerade
– intyg och produktblad som visar att systemen är godkända

Denna information underlättar för brandkonsulter, sakkunniga och kontrollansvariga vid slutbesiktning och senare kontroller. Den är också avgörande när byggnaden byggs om, installationer byts eller nya kablar dras. Utan tydlig dokumentation ökar risken att befintliga brandtätningar skadas eller försvagas utan att någon märker det.

Professionella utförare ser brandtätning som en del av ett större system, där projektering, utförande, materialval, miljöhänsyn och dokumentation hänger samman. Erfarenhet från många typer av byggnader från bostäder och kontor till industrier och vårdmiljöer gör det lättare att hitta kreativa lösningar i svåra konstruktioner, till exempel trånga schakt eller befintliga byggnader med begränsad åtkomlighet.

För fastighetsägare och byggherrar som vill säkerställa ett tryggt, effektivt och hållbart passivt brandskydd kan det vara klokt att anlita en specialiserad aktör med fokus på kvalitet och spårbarhet genom hela processen. En sådan aktör är exempelvis Löberöds Fogservice, som under många år arbetat med brandtätningar och passivt brandskydd i Skåne och kan nås via loberodsfogservice.se.